Home -- Swedish -- Perform a PLAY -- 081 (Man over board 1)
81. Man över bord 1
Följ med oss, vi ska på sightseeing i stan!
Pojke: ”Den här fästningen är super. Jag ska kolla in vakttornen.”
Flicka: ”Jag går hellre till biblioteket. Jag skulle kunna sitta där i timmar och bläddra och läsa.”
Pojke: ”Kungens palats. Wow, det är fantastiskt!”
Flicka: ”Jag ska till djurparken.”
Pojke: ”Ska du besöka dina släktingar där?” (ljudet av skratt)
För många år sedan såg Gud på en stad. Han lät sig inte imponeras av den vackra fasaden. Han såg vad som låg bakom – mycket hat och slagsmål, svek och mord. Människorna i staden levde som om Gud och hans lagar inte ens existerade. De hade glömt sin skapare. Det är det värsta som kan hända någon.
Om Gud skulle titta noga på ditt liv, vad skulle han då se?
Han måste straffa synden för han är helig. Men Gud är samtidigt kärleksfull, och han vill mycket hellre rädda människor, därför ville han varna dem.
Gud talade: ”Jona, gå till den världsberömda staden Nineve. Predika om att jag kommer att straffa dem för deras synder. Dessa människor har glömt mig.”
Jona gick, men inte till Nineve.
(ljud av löpning, tung andning)
Jona: ”Aldrig i livet kommer jag att åka till Nineve! Till vårt lands fiende? Jag är inte galen. De förtjänar att dö. Hej, det ligger ett skepp i hamnen. Jag betalar dem väl och sedan kommer jag att segla långt bort härifrån.”
Att fly från Gud är kostsamt. Jona klättrade in i förvaringsutrymmet på skeppet och somnade utmattad mellan faten och lådorna. Jona var alls lite dum. Kan en person fly från Gud? Även vid jordens ändar skulle han fortfarande se oss. Och Gud såg fortfarande Jona.
Det blåste upp till en fruktansvärd storm. Skeppets besättning ropade till sina gudar. Den levande Guden, som kunde rädda dem, var okänd för dem. De kastade lasten överbord för att lätta upp fartyget. Kaptenen skakade om Jona.
Kapten: ”Hej, vakna! Ropa till din gud; han kanske kan rädda oss.”
Jona var strax klarvaken. Och allt kom fram i ljuset.
Sjöman: ”Vem är du? Och varifrån kommer du? Vad är ditt yrke?”
Jona: ”Jag är Jona. Jag tillber Gud som skapade himlarna och jorden. Jag är skyldig till att ha orsakat stormen eftersom jag var olydig mot Gud.”
Sjöman: ”Och vad ska vi göra nu?”
Jona: ”Kasta mig i havet, så blir det lugnt igen och Gud kommer att rädda er.”
Först ville de inte göra det, men sedan tog sjömännen Jona och kastade honom överbord. (ljudet av vattenstänk)
Var detta slutet för Jona? Nej! Äventyret har precis börjat.
Och i nästa avsnitt kommer det att fortsätta.
Röster: Berättare, pojke, flicka, Gud, Jona, kapten, sjöman
© Copyright: CEF Germany