Swedish, Dramas: Piece 128 – Ingen mer törst

Home -- Swedish -- Perform a PLAY -- 128 (No more thirst)

This page in: -- Albanian -- Arabic ? -- Armenian -- Aymara -- Azeri -- Bengali -- Bulgarian -- Cebuano -- Chinese -- English -- Farsi ? -- French -- Fulfulde -- German -- Greek -- Guarani -- Hebrew -- Hindi -- Indonesian -- Italian -- Japanese -- Kazakh -- Korean -- Kyrgyz -- Macedonian -- Malayalam ? -- Platt (Low German) -- Portuguese -- Punjabi -- Quechua -- Romanian -- Russian -- Serbian -- Slovene -- Spanish-AM -- Spanish-ES -- SWEDISH -- Swiss German ? -- Tamil -- Turkish -- Ukrainian -- Urdu -- Uzbek

Previous Piece -- Next Piece

DRAMAN -- framför dem för dina vänner!

Pjäser för barn att framföra

128. Ingen mer törst

Många av stadsborna undvek henne.

Samariska kvinnan: ”De ser ner på mig, allihop. Som om allting i deras liv är perfekt. Nå, jag hoppas verkligen att jag inte möter någon när jag går till brunnen för att hämta vatten.” (ljud av fotsteg på en stenväg)

Vid klockan 12, mitt på dagen, tog kvinnan sin vattenkanna och lämnade staden. Vid denna tid på dagen, när solen var som hetast, mötte hon knappt någon längs med vägen. Vanligtvis gick invånarna i Sykar till brunnen antingen på morgonen eller på kvällen.

Samariska kvinnan: ”Kära nån, vem sitter där vid brunnen?”

Jesus: ”Ge mig något att dricka.”

Samariska kvinnan: ”Varför talar du med mig? Du är en jude och jag är en samarisk kvinna.”

Kände inte främlingen till att judarna undvek samarierna eftersom de gifte sig med utlänningar och dyrkade avgudabilder? Jo då, han kände till detta. Men han undvek aldrig de utstötta. Inte han. Han var Jesus och Jesus är annorlunda.

Jesus: ”Om du visste vem jag är, skulle du fråga mig, och jag skulle ge dig levande vatten.”

Samariska kvinnan: ”Hur ska du få upp vattnet? Brunnen är djup.”

Jesus: ”Den som dricker av detta vatten kommer att bli törstig igen. Men vattnet jag ger dig släcker din törst för evigt.”

Våra hjärtans begär är som att vara törstig. När begären uppfyllts, dyker nya begär upp. Och det kommer aldrig ta slut. Hjärtat nöjer sig aldrig. Törsten släcks aldrig. Ingen fantastisk upplevelse, ingen sporttrofé, ingen god vän eller någonting annat kan släcka denna törsten. Livets törst kan bara släckas av honom som satt vid brunnen. Kvinnan kände detta.

Samariska kvinnan: ”Ge mig vattnet så behöver jag aldrig komma hit till brunnen igen.”

Jesus: ”Hämta din man.”

Samariska kvinnan: ”Jag är inte gift.”

Jesus: ”Jag vet. Du har haft fem män. Och mannen du lever med nu är inte din man.”

Jesus visste allting om henne. Och ändå undvek han henne inte.

Samariska kvinnan: ”Gud sände dig. Jag vet att Frälsaren kommer.”

Jesus: ”Jag är han.”

Jesus förlät hennes synder och gav henne ett nytt liv. Överlycklig, lämnade kvinnan sin vattenkanna och sprang tillbaka till staden.

Hon bjöd in alla att komma till Jesus.

Och jag bjuder in dig. Kom till Jesus. Du kommer att säga som folket från Sykar sa:

Barn: ”Nu tror jag på Jesus. Men inte för att du sa det, utan för att jag har lärt känna honom själv. Han är sannerligen världens frälsare.”

Röster: Berättare, samariska kvinnan, Jesus, barn

STORIES for CHILDREN by Sister Farida

128. Ingen mer törst