STORIES for CHILDREN by Sister Farida(www.wol-children.net) |
|
|
Home عربي |
Home -- Swedish -- Perform a PLAY -- 151 (Donkey heads are expensive 1) This page in: -- Albanian -- Arabic? -- Armenian -- Aymara -- Azeri -- Bengali -- Bulgarian -- Cebuano -- Chinese -- English -- Farsi? -- French -- Fulfulde -- German -- Greek -- Guarani -- Hebrew -- Hindi -- Indonesian -- Italian -- Japanese -- Kazakh -- Korean -- Kyrgyz -- Macedonian -- Malayalam? -- Platt (Low German) -- Portuguese -- Punjabi -- Quechua -- Romanian -- Russian -- Serbian -- Slovene -- Spanish-AM -- Spanish-ES -- SWEDISH -- Swiss German? -- Tamil -- Turkish -- Ukrainian -- Urdu -- Uzbek
DRAMAN -- framför dem för dina vänner!
Pjäser för barn att framföra
151. Åsnehuvuden är dyra 1Kan du tänka dig staden Samaria, en välbefäst stad på en kulle? När Israel var uppdelat var Samaria huvudstad i den norra delen. Och fienderna riktade in sig på just denna stad. Syrierna ville erövra den. Men de stormade den inte, utan belägrade den. Runt hela staden slog de upp läger och bevakade stadsportarna. Från och med då fick stadsborna bara dåliga nyheter. Maten var nästan slut. Allting var slutsålt! Ett åsnehuvud, en kass produkt, kostade 1600 kr. Svältande barn grät och sökte efter mat på gatorna. Nationen höll på att gå under. Alla var förtvivlande – till och med kungen. Han skyllde på Elisha och var fast besluten att döda denna Guds budbärare. En officer följde med honom. Elisha såg dem komma. Elisha: ”Kung, lyssna på Gud! Han har lovat oss mat att äta imorgon, och mycket billigt!” Officeren hånade honom. Officer: ”Omöjligt! Tror du att Gud kan öppna ett fönster i himlen och slänga ner mat till oss?” Elisha: ”Du kommer att få se, men som straff kommer du inte få någonting att äta av det.” Detta var goda nyheter från Gud, men ingen trodde på löftet. Nöden var enorm. Men allra värst var det för fyra män som satt utanför stadsportarna. De var klädda i trasor, utsvultna och spetälska. På grund av denna hemska hudsjukdom var de utstötta. Skulle staden snart få höra de dåliga nyheterna om deras död? De stirrade hopplöst ut mot horisonten. Plötsligt bröt en av dem tystnaden. Spetälsk: ”Döden lurar överallt. Om vi stannar här kommer vi att dö. Om vi går in i staden kommer vi också att dö. Om vi går till fienden … kanske de låter oss leva. Och om vi dör, så dör vi bara där istället.” En gnista av hopp tändes i deras hjärtan. När solen gick ner, smög de till fiendens läger. Spänningen var olidlig. De kom fram till det första tältet. Försiktigt! Var tysta! Vad som sedan hände berättar jag för dig i nästa avsnitt. Röster: Berättare, Elisha, officer, spetälsk © Copyright: CEF Germany |